Det bästa Gud skapade var havet!

Detta inlägget kommer att bli långt så ingen behöver läsa om ni inte vill...

Förlåt att jag inte bloggat på några dagar, men jag har inte varit hemma. Jag har nämligen varit ute i Göteborgs skärgård på seglarinstruktörskurs. Det var helt underbart med supersköna instruktörer, Anders, Finn, och Ellinor, och undebara människor att umgås med. Så nu har jag 35 nya vänner!!

Torsdagen började med att vi åkte färja ut till Köpstadsö, där mötte våra instruktörer upp. De tog oss i ösregn ut till Aelosön, en liten lägerö en liten bit från Kössö (Köpstadsö). Vi blev tilldelade varsitt rum med två våningssängar och jag, Lina och Teresia delade på en. Första dagen var tillägnad att lära känna varandra. Vi lekte en namnlek där man skulle komma ihåg varandras namn och ett djur som började på samma bokstav som namnet, det blev mycket lättare då. Sen presenterade vi oss för varandra och sen blev vi indelade i åtta sex olika grupper från A-F. Jag var i grupp F, och vi tillsammans med grupp A höll i kvällsaktiviteten första kvällen. Vi lekte en del och hade kul till vi skulle sova.
 
Nästa dag vaknar vi till ganska fint väder. Då var det dags att segla lite. tanken var att vi i de olika grupperna skulle hålla i passen så att man fick prova på att vara instruktörer. Vi fick olika teman för passen, från Första Seglingen till Långsegling. Man fick i gruppen själva bestämma hur man ville lägga upp passet med teori och så. Vi andra som inte höll i passet skulle spela att vi var i olika åldrar, ibland skulle vi vara åtta, ibland tolv, ibland tio. Efter passen hade vi alltid en utvärdering av hur det hade gått.

Min grupps första pass skulle vara om hur man lovar och faller. Vi delade upp så att några hade teorin och jag och Emma lade ut banan så länge. Vi la två bojar på rad och sedan två så att man fick svänga till en av dem för att lova/falla. Det gick dock inte så bra. briter i komunikationen mellan oss instruktörer gjorde att vi hade olika idéer om huruvida vi skulle säga till vilken boj de skulle åka till eller inte. Det bör tilläggas att eleverna var 10-12 år. Väl tillbaka i land vid återsamlingen efter saknades det plötsligt två personer. Jag hade sett dem gå iväg, men reflekterade inte så mycket över det då. När Finn sedan frågade vart de var svarade jag att de var på toa. Det jag inte visste var att de hade sagt till dem att försvinna för att se hur vi reagerade. Hm, inte så bra...

Kvällen däremot var helt underbar!!! Havet låg spegelblankt och långt borta såg man inloppet till Göteborgs hamn. Alla lampor speglades i havet och det var alldeles lugnt. Man kunde bara höra ljudet av båtar som då och då körde förbi långt ute till havs och fiskmåsar på öarna intill. Det var en helt fantastisk upplevelse som jag sent kommer att glömma. Jag låg ute på köksbryggan och tittade ut över allt det vackra, och kände hur hela jag blev varm trots den kyliga luften och sena timmen. Det var kring ett på natten.

Nästa dag var det lite molnigt till en början, men det sprack upp senare. vi hade det första passet som var om väjningsregler. Vi gjorde en fyrkant av bojarna och lekte fenderjage. Då satt jag i en segelbåt, en Topper Omega, och var instruktör. Det passet gick sjukt mycket bättre än det förra. Vi hade koll på läget och framför allt hade alla väldigt roligt. Sedan hade min grupp hållt alla pass så då var det bara till att vara elev. Det var väldigt roligt att försöka smita från gruppen, eller spela helt okoncentrerad och leka under bryggan. Det var inte lätt för de stackars instruktörerna XD. På kvällen hade vi maskeradgrillning som slutade i någon sorts pusskalas. Det var väldigt mysigt, men det var inte så härligt som den föregående kvällen var.

Sista dagen fick vi gå upp tidigt för att packa innan frukost. Detta var den varmaste dagen med strålande sol och nästan ingen vind. Det sista seglingspasset  var långsegling, men eftersom det inte blåste så mycket och vi hade bara en timma på oss så seglade vi runt ön. Det var i och för sig väldigt mysigt. Sen var det dags för det allra sista passet som var presentation av en planering för en seglarskolevecka. Vi lyckades väldigt bra i min grupp måste jag säga, så det kändes bra.

Sen kom vemodet när vi åt sista lunchen ute på klipporna tillsammans. Jag var nära tårar när vi i båt lämnade den vackra ön och vinkade åt Ellinor som stod på bryggan. Anders och Finn körde tillbaka oss till Kössö där vi i brådskande fart fick upp all packning och oss själva på kajen sekunderna innan färjan till Saltholmen kom. En sista blick över vår ö fick vi från vår plats i fören på färjan som tog oss tillbaka till verkligheten på fastlandet. När man var på ön existerade inget annat, men i morgon är det tillbaka i skolan som gäller. Mitt ansikte hettar av solbränna och blåmärkena på benen vittnar om att sommarens segling är på väg!

DEN HÄR HELGEN GLÖMMER JAG ALDRIG!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0