.
Denna jävla falskhet. Ni ler och ser glada ut, men vill inget hellre än få bort mig därifrån. Jag vet det. Svek är bland det absolut värsta jag vet, men falskhet är tamejfan mycket värre. Jag fattar inte att jag kunde vara så jävla blåögd att jag inte såg.
Men vid närmare eftertanke har jag vetat hela tiden, från första dagen. Jag har vetat men förträngt, inte velat veta, inte velat erkänna för mig själv. Men varför skulle det vara annorlunda nu? Fyfan vad jag hatar er!
Kommentarer
Trackback
