Trött men nöjd

Jag kom i mål! Efter 21 kilometer i strålande sol nådde jag äntligen mål. I år var det tio gånger jobbigare än förra året, men jag har ju en del att skylla på ;o)

För det första så var det sjukt varmt. Solen strålade och vädret var kanonfint, men när man springer ett Göteborgsvarv önskar man nog hellre att det inte är så fint. Fast det är klart, för publikens skull var det ju bra ;o)

För det andra så var jag inte lika väl tränad inför detta loppet som jag var förra året. Därför är jag nu mest förvånad över att jag faktiskt lyckades ta mig runt hela varvet utan att klappa ihop. Visst var det inte helt utan smärta i kroppen jag passerade mållinjen, men efter lite stretchning och promenad mot bananen och kexchokladen så släppte den värsta krampen.

För det tredje så hade jag fortfarande träningsvärk efter onsdagens sjuka fysträning. Baksidan av låren och magen var värst, men det släppte efter några kilometer som tur var.

För att sammanfatta dagen så kan jag bara säga att jag är otroligt nöjd med min prestation. Med tanke på mina ingångsvärden så hade jag inte kunnat prestera bättre. Just det ja, för dig som tagit dig hela vägen hit undrar kanske nu vilken tid jag då hade om jag är nöjd. Då kan jag berätta att det tog 2h 37m 4s :o) Jämfört med förra året då det tog 2h 12m 20s

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0