Heartline

Nu var det allt ett tag sedan jag bloggade sist. Om jag inte är på jobbet eller sover så är jag ute i det fina vädret och har inte alls tid med att blogga. Men nu tänkte jag att jag skulle göra ett litet avtryck här och visa att jag faktiskt lever, trots allt jobbande. Nu har jag kommit in i jobbet ganska bra tycker jag, självklart är det ofta jag får fråga om olika saker, men med så underbara kollegor som jag har är det inget problem. Jag hinner faktiskt oftast med att göra det jag ska, och jag har vid ett par tillfällen klarat av lite mer akuta situationer (dock med lite hjälp så klart).

 

jag har börjat följa en blogg. Liten H heter den. Den handlar om lilla Hedvig, en otroligt klok liten flicka. Det är hennes mamma som skriver i bloggen och hon gör det så bra. Hedvig är så klok som jag sa. Var och varannan dag kommer hon på så bra yrken som hon ska bli när hon blir stor. Eller "Näl ja blil stol" som Hedvig själv säger. Hon ska bli köttbullale, kalkolvs-stekale, fäljale, kockare och Zlatare bland annat. Om ni undrar vad hon menar med det kan ni ju kika in på bloggen LITEN H. Hennes senaste yrkesval är jag dock väldigt imponerad av. Hon ska nämligen bli semestlale. Alltså hur klokt är inte det?! Att bli semestrare på heltid! Det är nåttt jag ska satsa på när jag blir stor, helt klart! Undra om det krävs utbildning för det? Och i så fall, var kan man gå den? Skall nog ta och fråga Lilla H om det...

Vilken härlig dag det blev av denna annars ganska grå dag. När jag åkte hem från jobbet fick jag veta att två fina tjejer hade städat mitt hus under dagen. Japp, jag har anlitat städhjälp. Inte så mycket för att jag behöver städhjälp eller att jag inte städar själv, utan mest för att skapa jobbtillfälle för min kära lilla kusin. Och hon valde att ta med sin fina kompis så de hjälptes åt. Skinande rent och fräscht var det när jag kom hem, och gott luktade det! Sedan åkte vi ner till stranden, tjejerna och jag. Dessutom ringde min lillebror, den "minsta" av dem och tyckte att det ver för längesen vi sågs, så han kom och badade med oss. Sedan skulle tjejerna hem och äta, och jag och lillebror åkte upp till nyrenoverade pizzerian på orten och åt. Bäst som vi satt där och hade det trevligt kom min andra bror, den "store" (som egentligen är den mindre av de två) och Annika som jag inte sett på jag vet inte hur länge. Ååå så glad jag blev. Vi pratade i flera timmar, och jag har just bestämt mig för att åka till Florida där Annika bor och jobbar just nu. Så häftigt hon lever den underbara tjejen!