Jag ligger gömd under löven...

Det är lite glest mellan inläggen här, och inga bilder läggs upp. Men jag skyller på att jag har det så bra på praktiken och att jag är dödstrött när jag kommer hem... Hösten är här på allvar, det är frost på morgnarna och riktigt kallt på kvällarna så fort solen har gått ner bakom träden.
 
I går kväll var jag på massagebehandling och det var så välbehövligt. Jag har haft så sjukt ont i axlar och nacke den sista tiden och riktigt kännt hur spänd jag är. Dock kunde hon inte på en timma få bukt med alla knutorna, så det lär väl bli en omgång till snart. Bara det att jag verkar ha fått nån muskelinflammation i ena axeln och i överarmen, vilket gör att jag har väldigt ont och är svullen och kan knappt röra mig. Och jag som skulle ha tränat i kväll... Äter lite antiinflammatoriska tabletter så får hoppas på att det är bättre i morgon.
 
Jag håller på med några stick- och virkprojekt som vanligt. Just nu är det 4-5 olika på samma gång. Önskar att jag hade flera armar så att jag kunde göra flera saker på samma gång ;) I dag har jag fått hem fina namnband med min logga på, så nu kan jag märka min alster innan jag ger bort dem. Tycker det blir finare och ser lite proffsigare ut. Ni ska få se bilder när jag är klar med något :)

I vårt äventyr har du varit stark...

Usch och fy och blä. Känner hur spänningsvärken i huvud och axlar bara tilltar och ingenting känns speciellt kul eller lockande just nu. Tror det har att göra med att jag aldrig riktigt fick möjlighet att ladda batterierna i någon sommarsol. Nåväl, jag var ju en vecka i Grekland, men det räkte liksom inte känns det som. Jag måste komma igång och träna, vet ju att det ger en extra liten kick och frisätter en hel del endorfiner som jag skulle behöva just nu. I morgon har jag blivit erbjuden att testa på indoor-walking, ett pass på crosstrainer på ett gym som en av dem jag gör praktik med jobbar. Det ska bli spännande, för det där med gruppträning är ju inte riktigt min grej egentligen...
 
Nu står ett bröd på jäsning på mitt bord. Lite sent påkommet kanske, eller snarare så att brödet tar lite för lång tid. Först ska det jäsa i minst två timmar i bunken, sedan ytterligare en timma på plåten innan det ska in i ugnen. Det kommer hinna bli sent innan jag kommer i säng i kväll. Men vad gott det ska bli med hembakt bröd i morgon bitti! Då är det lätt värt det ;)

Sluta upp o kasta pärlor åt svin...

Då är första praktikveckan avklarad och jag måste säga att jag är supernöjd med min placering! Jag har väl aldrig tidigare haft någon riktig uppfattning om vad det innebär att vara privat vårdenhet, men måste säga att jag nu är väldigt positiv. Det är en helt annan stämning bland personalen, och även om inte allt är perfekt så känns det så otroligt mycket lättare att påverka situationen när högsta chefen finns i samma byggnad och är en del av arbetslaget istället för att vara ett namn som alla känner till men ingen har träffat speciellt mycket. Man får liksom en större frihet när man jobbar privat än inom landstinget. Dessutom är personalgruppen mindre och man kan lära känna varandra på ett bättre sätt. Bara denna veckan har jag t.ex. blivit bjuden på lunch av företaget en dag, samt varit ute och ätit på lunchen med en stor del av personalgruppen. Jag känner mig så otroligt välkommen och alla är så trevliga, till skillnad från andra ställen jag jobbat/gjort praktik på under min korta tid inom vårdyrket. Jag kan mycket väl tänka mig att jobba på en privat vårdcentral så småningom.
 
I kväll skulle jag ha jobbat i baren på Kårhuset under en sittning, men eftersom de strular så med info och planering så struntar jag i det. Jag stressade dit till 17,30 efter att jag fått veta en kvart innan att jag skulle jobba i baren på festvåningen som skulle vara öppnad till 18,30. Väl där säger de som jag träffar att jag inte alls ska jobba i den baren utan i baren på våningen under som inte skulle öppna förrän 10. Jag hade blivit lovad att jobba där uppe för att kunna gå hem tidigare eftersom den baren stänger så fort sittningen är klar, medans den där nere stänger två. Då sa jag tack och hej och gick hem igen för att istället njuta av en mysig fredagskväll ;)
 
Nu sitter jag här i soffan med myskläder och ska tända lite ljus, äta något gott och lyssna på musik, virka och se på play...

I still stand for hope and glory...

Ett kort inlägg innan jag ska krypa ner i sängen och kurera mig tills i morgon. Första dagen på praktiken har varit kanon! Personalen är supertrevlig och jag får uppgifter som jag kan klara av utan problem. Såromläggningar, blodtryckstagning, injektioner och vaccinationer. Det känns lite småsimpelt efter att ha varit på akuten, men det är ändå intressant och jag hoppas speciellt på att få lära mig om omläggningar ordentligt. Det är en hel djungel att hålla reda på alla olika förband som finns och när man ska använda vilket. Men det ska gå att lära sig ;) Det ska också bli väldigt spännande att få se hemsjukvården, mödravården och framför allt barnavården!
 
Jag håller på att åka på en dunderförkylning, men jag hoppas att med några timmars sömn under ett varmt och skönt täcke och vicksalva på halsen ska det försvinna tills i morgon bitti. Jag har liksom inte riktigt tid att vara sjuk just nu, det kunde väl ha kommit förra veckan istället?!

Not afraid of darkness anymore...

Tentan är skriven och nu är det bara att hålla tummarna för att inga slarvfel gjorts. 100% är ju ändå ganska mycket... Nu borde man väl börja plugga inför praktiken så att man är väl förberedd, men det känns inte alls lockande. Fast det ska bli väldigt kul att gå ut på praktik, i alla fall de första fyra veckorna.
 
I dag fyller pappa år, så stort GRATTIS till honom!
 
I dag är det svinkallt ute och man kan tro att året hoppade över hösten och gick direkt till vinter. Eller snarare är det väl höst vi haft då det skulle varit sommar. Hade det inte varit för att det är så kallt ute hade jag lätt promenerat in till stan en sväng för solen skiner i alla fall från en klarblå himmel.
 
Okej, förlåt, jag erkänner, jag har inget vettigt att skriva om, därför blev det några tråkiga rader om vädret. Och det här blev ännu tråkigare så det är bäst jag lägger av :P

Om inga ungar funnits så slutar jag...

I dag har vi haft B-HLR i skolan, dvs barn-hjärt- och lungräddning. Det är lite annorlunda än för vuxna människor men principen är ju den samma. Efter det har jag försökt plugga lite matte (med mindre framgång) och vid fyratiden var det dags för nollornas fotbollsturnering. Emboli hade två lag med, men det gick inte så bra tyvärr. Båda lagen åkte ut efter bara en spelad match, men solen sken över oss så det gjorde inte så mycket ;)
 
Vad annars då? Jo, tentaplugg. Hur kan man lägga en tenta där man ska ha 100% rätt redan första fredagen in på terminen. De måste tänka att vi ska vara pigga och utvilade när vi haft sommarlov så länge. Men ack så de bedrog sig våra kära lärare! Tur att det finns många omtentamenstillfällen. VArför ska man ha 100% rätt tänker kanske ni?! Jo, för det handlar om läkemedelsberäkning och då kan man inte göra fel. Inte en enda gång. Så det är bara att se till att göra rätt helt enkelt.
 
I morgon ska jag i alla fall åka till Birsta och köpa lite smått och gott. Förhoppningsvis har studielånet trillat in tills dess så att det finns lite pengar på kontot. Flaskor och burkar måste bland annat införskaffas, eftersom jag tillbringade hela söndagen i skogen för att plocka lingon. Min hemmagjorda lingonsylt, eller ska det bli råröda lingon kanske?, måste ju få fina burkar att ligga i. Och flaskor ska få ett innehåll av god citronsaft som jag också ska göra.

Virkelivirkat

Jodå, jag har allt virkat en del under sommaren, men helt enkelt varit för lat för att orka lägga upp bilder ;) Men här kommer mitt senaste projekt, en poncho i supermysigt alpacka-garn :) Den ska jag ha på mig kalla dagar i skolan nu i höst/vinter. Fast just det ja, jag ska ju ut på praktik. Den får bli använd i vinter istället...
 


Mönstret har jag hittat på lite själv, men den bygger på mormorsrutor. I kragen har jag trätt ett satinband för att skapa lite kontrast...

Some nights, I wish that my lips could build a castle...

Olympiska spelen i alla ära, men riktigt otroliga prestationer gör de som deltar i Paralympics. De har alla olika handikapp, men de är inte handikappade för det. De här personerna visar att allt är möjligt, att förlamningar inte innebär immobilsering, att blindhet inte innebär att man inte vet åt vilket håll man ska och att amputerade kroppsdelar inte är nödvändiga för att kunna prestera på elitnivå. För jag och de flesta andra skulle inte ha en chans mot någon av de som deltar i paralympics. Sitter och tittar på klipp på svtplay och lyssnar på sportradion i P4 medans regnet öser ner utanför.
 
Insparken har börjat och det verkar vara ett härligt gäng som börjar nu. Trots ösregn och lera var det fullt med folk på förrådets gräsmatta under gårdagskvällen. Synd bara att det finns idioter som förstör för andra genom att göra sönder andras saker. Nu på förmiddagen har det upptäckts att alla de partytält som fått stå kvar under natten eftersom de skulle användas fler kvällar har blivit vandaliserade och totalförstörda. Jag förstår inte poängen med det?? Någon som har en bra förklaring?
 

RSS 2.0