Heartline

...men det är knappt så att jag vill berätta varför jag inte gjorde det. Det blåser 12-15m/sek i dag och jag var jättetaggad på att gå ut och testa lite hårdvindssegling. Jag lyckades övertala några till att följa med ut i Öset som följebåt så jag, Kigge och Tessie riggade våra båtar och stack ut. Jag kom strax utanför piren där jag bara skulle fixa till en sak i båten så jag släppte ut seglet så det fladdrade. När jag höll på att greja med ett lock som jag var tvungen att stänga så välte båten runt så jag åkte i vattnet. Jag simmade runt och fick snart upp den igen utan problem.

När jag kommit i båten och skulle börja segla igen kom problemen. Jag kunde inte ta mig ur vindögat. Båten började som alltid att backa och då blir det omvänd styrverkan, men det brukar inte vara några problem. Men just i dag skulle det krångla. Så fort jag fick båten åt rätt håll så att det bara var att skota hem och börja segla så lovade båten upp mot vinden igen och jag var tillbaka i backläge. Det gick helt enkelt inte att ta sig ur vindögat.

Eftersom det var såpass mycket sjö och vind så drev jag snabbare än vad jag hann märka upp mot land där det är stenigt som tusan. Både rodret och centerbordet slogs och skavde mot stenarna och jag var då helt säker på att jag lyckats förstöra dem båda. Efter lite trixande fick jag slutligen upp rodret och centerbordet och till min stora glädje hann jag se att de verkade vara hela. Jag hoppade i vattnet och lyckades få ner seglet för jag kände att jag inte skulle kunna simma ut till följebåten med båten upprätt om seglet var uppe. Jag började sedan gå ut mot följebåten med jollen i släptåg tills jag fick en tamp slängd till mig så att jag blev utdragen en bit. I ena handen höll jag alltså min e-jolle på släp och i den andra handen höll jag en tamp från Öset som drog utåt. Det gick bra en stund, men snart blev det för tungt så jag höll på att tappa greppet. Jag skulle då knyta ihop tamparna med en skotstek men lyckades få fingrarna inklämda i knopen.

När jag tagit mig loss helt så började de i Öset att backa på nytt och det gick bra. En stund. Ända tills seglet fylldes med vind och blev hängande i fallet ut från båten så att båten tippade. Jag fick simma till båten och ta loss seglet helt från fallet så att det bara satt fast i bommen. När båten tippade då så låg centerbordet löst i båten vilket resulterade i att det ramlade ur och drev iväg. Vi lämnade det så länge och lyckades tillslut bogsera in båten i hamnen. Väl där besiktigade jag min båt och fann att den var hel sånär som på en redan sliten elastisk tamp som slitits av som ska hålla rullfallet på plats. Det är verkligen helt otroligt att inget hade skadats. Jag gick längs med stenkusten och fann mitt centerbord som även det var helt utan en skråma. Snacka om att jag hade änglavakt!

Just nu är jag bara så sur och besviken på att jag inte fick seglat i hårdvinden och fått känna på den mäktiga slör som Kigge och Tessie gjorde...