Du finner bara en lyckoklöver...
Två av mina skruttar passade på att vara ute och leka i den varma vårsolen. Allt blir så mycket lättare när man kan vara ute :)
Jag tittade på en dokumentärfilm på svt play i går kväll innan jag somnade. Den handlade om vem vi är på nätet. Det är lite skrämmande att man kan få fram så mycket information om sig själv som man inte hade en aning om att den fanns där. Och det går verkligen inte att ta bort sånt som finns på internet, även om det är andra personer som skrivit saker som enligt lagen räknas som förtal. Det enda sättet att inte få upp oönskade sökresultat på google var enligt experter att "äga" sin information, dvs att själv se till att finnas så mycket på internet att eventuella dåliga sidor hamnar långt ner i google-sökningar. Man ska dock tänka sig för många gånger innan man uttalar sig om något känsligt eller publicerar bilder som kan väcka intresse. Bäst är nog att vara lagom annonym och neutral. Blir man t.ex. en populär bloggare finns det alltid personer som tycker och tänker saker om en som kanske inte alltid är så smickrande. Att arbetsgivare googlar personer de ska anställa är inte ens en hemlighet längre, och allt som hittas kan vändas mot en. Negativa sidor hos en person syns alltid starkare än de positiva tyvärr. En negativ kommentar väger tyngre än tio positiva...
